Satt med min gamle mor och pratade om gamla fiskeminnen. Tänkte först
att jag släpar med henne på lite abborrmete men såg på Foreca att sitta
i hamnen och meta var inte att tänka på. Klockan blev 12 och då tänkte
jag att Nej nu får det fanken vara nog med finliret. Var blåser det som
jävligast? var är det som skitigast just nu? Efter tre fiskepass utan
ett enda pill så behöver jag nog en riktig genomkörare var tanken.
Packade mina fiskeprylar i bilen och åkte iväg till ett ställe som jag
normalt inte styr kosan till när vindarna är så kraftiga syd-sydväst
som nu. Väl framme så trodde jag kommit till Svartgöl i norrland. Tror
inte jag sett så svart vatten här på ön på 13 år. Allt var precis som
jag hade tänkt mig, piskande vind skitigt i vattnet men så svart det
hade jag inte tänkt mig. Men va fanken nu ska själen renas redigt så
jag vadade ut så långt jag vågade för att inte bli för blöt. Satte på
min gamla Albymink original (nu fanken är det back to basic som gäller)
och började fiska av en sträcka på 50 meter. Efter tjugo minuters fiske
och med en smula ballaur-tanke så drog det till redigt och en fet
tvåkilosöring var mer i luften än i vattnet. Jag fattade ingenting,
var det verkligen på min fluga? Från glädje till sorg på några
sekunder, öringen gick loss och jag bad till varmare ställen och denna
gång på finska, (redigt ska det vara). Bara att bita i det sura äpplet
och piska vidare. När jag nästan nått mitt mål så drog det till igen
men denna gång gick det fort, bara ett luftsprång och borta med vinden
bokstavligen. En timmas fiske och två tappade. Nu började det skruva
redigt i kroppen och Andreas uppiggande ord om 20 cm:s öringar började
nagga bra i nacken (tack Andreas). Jaha tänkte jag nu var den här dagen
fulländad men jag fiskar en halvtimme till så jag gick tillbaka där jag
började och utan någon större självförtroende så började jag mer
fokusera på klockan och halvtimmen än fisket. Efter tio minuter drog
det till redigt igen och åter luftsprång och rusningar. Lustigt men jag
tänkte att snart går väl den fina öringen loss och jag får skriva 3-0
till öringarna i min rapport. Men hör och häpna öringen gick inte loss
och jag kunde stranda en blank fet fin öring på 1,96kg. Härligt
äntligen på banan igen. Detta är havsöringfiske i ett nötskal här på
Öland det är därför jag älskar detta fiske. Nu ska det motioneras
öring igen mina damer och herrar.
//Seppo
Fin fisk.!!!