Öringen är här… Nu kööör vi!!!

Det har stundtals kliat i mina fingrar under semestern i Frankrike den senaste veckan. Även att vi har haft över 20 grader i skuggan, legat på stranden, ätit gott och haft det super bra, så har ändå tankarna gått åt att stå i ett par vadarbyxor i nästan nollgradigt vatten med kall vinande vind emot ansiktet och ett spö i handen.

Jag han knappt komma hem och slänga väskorna innanför dörren innan jag hoppade i vadarbyxorna för att bege mig ut för att fiska öring. När jag sedan kör bil längst med  kusten ser jag att det blåser väst väldigt mycket och att det är väldigt smutsígt vatten ut till  ca:30m ifrån land. Bra då vet jag vart jag ska åka för att ha störst chans. Ett rev som sträcker sig i nordvästlig riktning som dämpar de största vågorna och ett djupare parti innanför med lagom grumligt vatten som öringen gillar att jaga i.

Jag började att fiska mig ut på revet och kastade min svartkopparfärgade kustwobbler in mot land. Det tog mellan10-15min innan det tog tvärstopp i linan. Sten var den första tanken eftersom  jag hade kastat mitt bete mellan ett par stora stenar. Det var svårt att se exakt var stenarna var pga vinden och vågorna. Trots att jag hade polariserande glasögon. Men sen kände jag igenkännande dragningar i mitt spö. Det kändes till och med som en ganska fin fisk. Jag tittade mig omkring och såg att jag stod långt ut på revet, och  av någon anledning använder jag aldrig håv när jag fiskar öring. Men jag kände (Precis som Niclas skrev) att håv borde man ha med sig. För på strandkanten och ca10m ut så ligger det en iskant som är en halvmeterhög som vågorna slår emot. Fisken var fet, blank och  kämpade bra. Det tog mig ca 15 min att trötta ut den så pass mycket att jag kunde taila den på första försöket. Alltid en härlig känsla att få den första öringen för säsongen. Så nu är det bara ut och köra. Dom finns där ute. Denna fisk vägde 3.1kg och var fettfeneklippt. Det vill säga odlad. Så den ligger filead i min kyl nu 🙂

Skitfiske/ Johan